Nyår igår då..de va jättetrevligt, sjuktbra stämning och allt..så tack för en underbar kväll..men då visste jag inte vad som hade hänt--♥

Nyårsdagen, värsta dagen i mitt liv. Och de va inte på grund av baksmälla!
Jag ringde mina föräldrar för att höra hur dom mådde. Pappa lät nerstämd så jag frågade hur han mådde och han sa att de va sådär, vilket gjorde mig misstänksam direkt. Så jag frågade varför. De va då han sa orden som satte sår som aldrig kommer läka.."jag är jätteledsen gumman..men Lizzy gick bort igår..".
Jag kan säga så här mitt hjärta stannade, sen insåg jag vad han egentligen hade sagt. Han hade precis sagt att min hund hade dött, min andra hälft.
Lizzy va mer en bara en hund för mig. Hon va min bästa vän, som en snuttefilt man inte kan sova utan. Hon var bara min. Jag hade uppfostrat henne själv, levt i 8 år tillsammans med henne, varje natt låg hon hos mig. Jag har aldrig sätt någon som har blivit så glad av att se mig och jag har aldrig blivit så glad av att krama någon som när jag kramade henne. De finns ingen som har tröstat mig som hon gjorde när jag var ledsen. För mig har de aldrig funnits något bättre än henne.

Älskade hund, älskade vän, älskade själsfrände jag kommer sakna dig i all evighet. Förlåt för att jag inte va hos dig, förlåt. Tack för allt Lizzy..♥